dels för min vän, hatar att se henne så ledsen, och dels för mig själv.

hon förtjänar inte att bli sårad sådär och när nån blir så ledsen så jag själv börjar gråta, för jag förstår precis hur det känns, och det är inte rättvist. ingen ska behöva känna så, men det är nåt nästan alla går igenom, förmodligen massvis gånger.

varför måste det kännas så fruktansvärt?!

som att hjärtat går av på mitten och aldrig går att laga?

Varför ser man inte felen hos människan som hade sönder det, trots att det gör så ont?

när jag ser på henne tänker jag, vad är det för fel på killar som gör henne illa?!

Hon är ALLT en man skulle vilja ha, och ändå blir det så här?

Jag blir så arg! Och ledsen!

sen ser jag på mig själv, tänker inte exakt likadant, men liksom, NÅN borde väl vilja stanna?

vad är problemet?!

sluta gör mig ledsen! jag har känslor!