Jag tar hand om mina vänner.

Jag ger dom mat.
Jag ger dom kläder.
Jag ger dom sovplats.
Jag ger dom mitt stöd.
Behöver dom prata, prata med mig.
Behöver dom duscha, duscha hos mig.
Behöver dom gråta, gråt hos mig.

När jag kollade på filmerna jag klippte från för att göra filmen i inlägget innan, så insåg jag en sak; Jag är en sjukt awkward person.
Om jag skulle träffa mig så skulle jag hata mig. Jag skulle tycka att jag va skittöntig och jättejobbig.
Det är fan lustigt att folk vill va kompis med mig tänkte jag då, men sen kom jag på att det är ju antagligen för att jag är som jag beskrev ovan.
Sen tänkte jag att det är väldigt sällan folk faktiskt hör av sig till mig.
Det är oftast jag som ringer folk och frågar om vi ska hänga eller gå på stan etc.
Jag testade en dag för inte så länge sen att inte skriva nånting på facebook, ringa eller smsa nån på hela dagen och bara sitta hemma.
INGET. Inte ett ljud från nån.
Det var förhoppningsvis bara en tillfällighet. Men så säger ju folk att "syns man inte, så finns man inte".
True fucking that.
Nu ska jag stalka nån på facebook och spela rumble. herrå

Har sagts

Skriv nåt här om du vill:

Kluddrare:
LÅT STÅ!

Mäjl: (Visas inte)

Min blogg eller nåt annat jag vill skryta med:

Åsikt/skryt/whatever:

Trackback
RSS 2.0