Det är jag som är kungen...
Asså, Stockholm.
Jag har alltid sagt att jag föredrar dom flesta städer framför stockholm, men ändå är det där man hamnar.
Bääh.
Idag har jag gått runt på stan i flera flera timmar och handlat grejjer till jobbet, trött, ont i huvet och ont i fötterna och när jag står och väntar på tunnelbanan så kommer en äcklig alkisgubbe fram till mig, och säger:
-Du, det är jag som är Kungen!
-Ehh. okej. säger jag kort och tittar bort.
-Det är jag som är kungen!!! Säger han igen, och i ögonvrån ser jag att han viftar med något lite längre ner...
EEEEUUUUU!!!!!!!! Han står alltså och viftar med snoppen framför mig och säger att han är kungen!?!??!
Jag säger bara det; Jag tror fan aldrig Kungen skulle göra nåt sånt på en offentlig plats.
Fucking jävla vidrigt.
Jag säger som så att det kommer nog ta ett tag innan jag vänjer mig vid stockholm. Här är lite andra grejer jag inte gillar med stockholm:
*Att man måste stå till höger i rulltrappan för det är mycket folk som vill gå om.
*Vänta-på-bussen-kön.
*Tiggare; SKAFFA ETT JOBB.
*Att det är så förbannat mycket folk. ÖVERALLT.
*Att alla har så jävla bråttom och att man själv blir stressad för att alla andra är stressade.
*Dialekten. Stockholmska låter som att dom rynkar ihop näsan som när det luktar äckligt och pratar.
*När man går ut så kan man tydligen aldrig bara välja ett ställe och sen va där hela kvällen, utan man går alltid vidare till flera olika klubbar eller barer. ASJOBBIGT. Stressigt.
Aja. Ussa och Hannas lägenhet är iaf chill.
Nu ska jag duscha och sen sova, imorrn måste man ju gå upp en timme tidigare. ööööh.
Herrå
Har sagts
Kluddrat av: wilhelm sulky
håller extremt mycket med, dock gillade jag stockholm efter att ha bott där ett tag. Men alla är så jävla uppstyrda och stressiga där, till och med folket som plockar pantburkar ur soptunnorna är staljade... orka 08
Trackback
